Sjöfart

Sjöfart

Om sidan

För alla som har eller haft någon anknytning till sjöss, och vill dela med sig av sina minnen till andra. Om ni vill skriva in eran historier kan ni maila till mig så ansluter jag er till Bloggen. Ni kan bjuda in andra som ni vill ska skriva här, det måste finnas oändligt med episoder och händelser som Ni har varit med om under eran resor runtom i världen.

Sjösidan. skapad av Harry Honkanen sjösidan

Välkommen till Sjökultursällskapet Bokanjärerna.
Bokanjarerna.se kommer att växa mycket under året så kom snart tillbaka! www.bokanjarerna.se

Välkommen till Georg I. Hindersson webbplats!
www.hindersson.com

Välkommen till Krister Lummes hemsida.

Välkommen till Jörn Hammarstrands blogg: http://skipperstories.bloggsida.se


Välkommen till Ole Lundbergs blogg: http://ole-bloggboken.blogspot.com/


OBS!
Kontakta mig på följande mats@poetica.se om du inte vet hur du ska skriva in din historia.

Gästbok
Skriv några rader om vad du vill att jag eller någon annan ska läsa.


SJömanskyrkor.
New York

Äventyr med Dick

Bengt LarssonPosted by Bengt Friday, November 30 2007 18:31:09

Under tiden som jag var mönstrad ombord på M/S California som kvart/3e maskinist 1966-67 fanns det en 2e maskinist som kallades Dick. Han var holländare och enligt han själv familjens svarta får och hade därför skickats till sjöss en gång i tiden. Det var alltså inte bara i Sverige som den metoden praktiserades. Dick och jag blev snart goda kompisar då vi var i samma ålder och hade samma intressen. Vi hade många roliga landgångar på den tiden och en del äventyr upplevdes både iland och ombord.

Vid ett tillfälle låg vi i San Pedro och skulle avgå tidig morgon. Under dagen hade vi haft klassning av HMs vevlager. Nu återstod endast att slutdra den sista vevlagermuttern. Metoden som användes var slägga och slagnyckel. Nyckeln hölls tight med hjälp av tamp för bästa utbyte av kraften i släggslaget. Innan man lossade märktes ursprungsläget på muttern upp med körnare. Det var detta vi nu skulle fixa. 1Ma Bengt Sjöberg,Dick och jag skulle av någon anledning avsluta själva utan motormän. Sjövakter var satta och detta var på 4-8vakten på kvällen. Det blev min tur att slå med släggan och Dicks att hålla emot. Jag satsade allt för kung och rederi varvid släggan slant på nyckeln. Tampen Dick höll i var alldeles för kort och släggan träffade honom i pannan. Han stöp omkull som en klubbad oxe med blodet sprutande. Jag blev som man nuförtiden säger chockad och trodde jag slagit ihjäl min kompis. Turligt nog överlevde han . Han var groggy och skickades iland till läkare som förband såret så Dick såg ut som Döbeln vid Jutas. Detta missöde fick 2 konsekvenser. Den ena var att jag inte rörde en slägga på flera år den andra var att Dick blev stoppad på barerna så länge han hade bandaget.Han ansågs vara våldsam och inga förklaringar hjälpte. Bla stoppades han i Portland när vi skulle på Go-GO bar som var den tidens syndiga ställen på Nordpacific. Det här stället var vida berömt för en dansös som kunde trixa med tuttarna så publiken blev alldeles vild. Dick fick stanna utanför medans vi andra njöt av uppvisningen. Vi var lättroade på den tiden! Vänskapen höll även om Dick var besviken.

När vi låg i San Francisco-området passerade vi ett upplag för fyrkantiga lådor som lastades på ombyggda tankfartyg. Detta var Matson Lines början med containertrafik som gick till Hawaii. Vi tyckte det var något mycket märkligt som inte skulle funka i längden. Tänk hur fel man kan ha!! Dick och jag brukade åka över till Oakland där vi hade en favoritbar. Naturligtvis med Go-Go dansös. Vi kallade henne för Tiger pga mönstret på hennes minimala utrustning. Med tiden blev vi lite kompisar med Tigern. Vi blev riktigt goda kompisar genom att hjälpa henne med en störig gäst. Det var en oskriven regel att inte röra eller på annat sätt genera danserskorna. Den här gången kom det in en jänke med full Cowboyutrustning som inte lyssnade på vad personalen sade till honom. Dick och jag avvaktade vad som skulle hända. Plötsligt hoppar Cowboyen upp på scenen. Det blev droppen för oss. Innan personalen reagerat var vi framme vid scenen och drog ner cowboyen,gav honom ett par rejäla smockor så han var försvarslös när personalen tog hand om honom. De slängde helt sonika ut honom på gatan med flera råsopar på vägen . Han såg inte vacker ut. När snuten senare kom in för att undersöka efter anmälan av den utslängde var det ingen som visste någonting.Vi blev hjältar för kvällen och hade fri mat och fria drinkar. Varje gång vi senare kom till samma ställe fick vi ett antal fria drinkar. Vi brukade börja och sluta på den baren.

Vi brukade ha Liverpool som sista hamn innan Göteborg och det blev alltid tid till landgång. På den tiden var stuvarfacket starkt och styrde och ställde ganska friskt. Den här gången skulle det inte bli något nattarbete var det sagt. Vi två stack iland på pub och fick oss några pints. Detta fick oss att tänka på fruntimmer och efter lite research fick vi adress till en klubb. Den var endast för medlemmar men det ordnades på stående fot vid entre’n med tillfälligt medlemskap. Väl inne såg vi att det var lite tidigt med lite publik. Det var iallafall en fördel ,vi var ensamma om befintliga damer.Snabbt fick vi varsin lovande kontakt och kvällen var räddad. Efter ett tag blev det packat med gäster . Många av dem var från inneliggande fartyg bla flera Johnsare. Vi hade skoj men ville komma ombord i skaplig tid då jobb väntade nästa dag. Efter koll med våra respektive visade de sig villiga att försöka följa med ombord. Detta var förbjudet ,men förbud är ju till för att brytas. De ringde efter privattaxi som hämtade oss vid klubben. In i taxin och iväg mot hamnen. Strax innan vi var framme vid gaten körde taxin upp i en mörk gränd och stannade. Vi tittade på varandra och fördelade pengarna som var kvar om det nu var robbning på gång och gjorde oss beredda på motstånd. Tjejerna hoppade ur och chaffisen oxå. Läget kändes spänt. Chaffisen öppnade bagageluckan och tjejerna packade in sig. Spänningen lättade. Det var ingen robbning på gång. Vi fick lätta lite på ryggstödet så de fick lite luft. Under mycket fniss och skratt fortsatte så färden. Vid gaten blev vi stoppade och fick uppge våra namn för Bobbyn. Han kollade in oss och bockade av på besättningslistan. Efter lite skämtande med chaffisen om extrapassagerare blev vi insläppta. Städerskan höll knappt på att komma ombord något senare då någon smart sjöman uppgett hennes namn för sin tjej. Väl framme vid California såg vi att det trots allt jobbades. Det fanns ingenstans att smyga undan så vi släppte ut våra tjejer ur bagageluckan. Vi hade inte behövt vara oroliga, då stuvarna uppskattade vårt initiativ med busvisslingar och applåder. Arbetet stod stilla tills vi var ombord. Vi hade dem ombord i 3dagar innan det var dags att ta farväl. Det var 3 mycket intensiva dagar på många sätt. Nästa hamn var Göteborg. För mig som ungkarl var det inga problem men Dick låg illa till. Han var nämligen gift och hustrun skulle komma i Göteborg. Det städades och fejades i alla hörn i hytten för att få bort ev bevis på vad som hänt. Ventilerna stod öppna för utvädring av parfymer och andra kvinnliga dofter.Dick klarade sig med ett nödrop. Jag fick givetvis backa upp honom men vad gör man inte för en kompis?

Bengt Larsson

Bla fd 1Ma California 1971-74

  • Comments(0)//seamens.poetica.se/#post82