Sjöfart

Sjöfart

Om sidan

För alla som har eller haft någon anknytning till sjöss, och vill dela med sig av sina minnen till andra. Om ni vill skriva in eran historier kan ni maila till mig så ansluter jag er till Bloggen. Ni kan bjuda in andra som ni vill ska skriva här, det måste finnas oändligt med episoder och händelser som Ni har varit med om under eran resor runtom i världen.

Sjösidan. skapad av Harry Honkanen sjösidan

Välkommen till Sjökultursällskapet Bokanjärerna.
Bokanjarerna.se kommer att växa mycket under året så kom snart tillbaka! www.bokanjarerna.se

Välkommen till Georg I. Hindersson webbplats!
www.hindersson.com

Välkommen till Krister Lummes hemsida.

Välkommen till Jörn Hammarstrands blogg: http://skipperstories.bloggsida.se


Välkommen till Ole Lundbergs blogg: http://ole-bloggboken.blogspot.com/


OBS!
Kontakta mig på följande mats@poetica.se om du inte vet hur du ska skriva in din historia.

Gästbok
Skriv några rader om vad du vill att jag eller någon annan ska läsa.


SJömanskyrkor.
New York

Första resan till sjöss på M/S Rio De Janeiro

Bengt LarssonPosted by Bengt Tuesday, June 19 2007 09:30:09

Blog Image


Efter att jag blivit godkänd vid antagningsproven i Stockholm som hölls i Medborgarhuset och leddes av S Norling ,var det dags för påmönstring. Jag hade blivit placerad på M/S Rio De Janeiro och skulle ansluta i Hallstavik. Det var i December månad 1961och det kändes hårt att för första gången lämna hem och flickvän. Men inget kunde hindra en blivande sjöman. Efter nattåg till Stockholm från Malmö blev det taxi till Östra Station. Därifrån till Norrtälje med tåg. Väl framme i Norrtälje visade det sig att jag gissat rätt vem som skulle göra mig sällskap som Mbe. Efter att ha morsat gällde det att hitta busstationen för vidare transport. Det gick bra och vi kom med rätt buss oxå! Vi hade snackat med chauffören och han släppte av oss så nära hamnen han kunde. För en skåning var det kallt,flera minusgrader. Det var även snö på marken vilket kändes ovant. Vi fick släpa oss själva och bagaget till Rio utan hjälp. Som jag minns det var det långt och mycket kallt . Väl ombord blev vi tilldelade samma hytt och jag fick överkojen. Från Hallstavik gick vi vidare uppför Norrlandskusten och fick Lucia i Sundsvall. Där gick vi elever iland , 3st Mbe och en propp(el.elev). Vi låg vid stadskajen men kom aldrig upp i stan då vi mötte ett par tjejer nästan direkt. Ombord med dem och fram med lite lånad öl och cigaretter. Där rök alla löften om trohet och svendomen försvann ganska hastigt och mindre lustigt. Det gick fort vill jag lova.

Det gick oxå fort att avverka Norrlandskusten med de olika pappers och massafabrikerna. Det skulle bli en snabbresa för att hämta frukt och kött i BA. Efter sista Norrlandshamnen bar det iväg med sikte på Kap Verde för bunkring. Julafton var vi på väg ut ur Engelska kanalen in i Biscaya. Lagom tills att vi elever skulle avverka julbordet tillsammans med ekonomipersonalen girade Rio söderut för att krossa Biscaya. Det var riktigt busväder och det var snarare så att Biscaya försökte krossa Rio. Lyckligtvis klarade fartyget sig utan större skador men för en nybliven sjöman blev det ett minne för livet. Inget som funnits på borden fanns kvar utan allt låg på durken i en salig blandning. Någon Julmiddag blev det inte för mig och min hyttkompis. Istället blev vi båda sjösjuka och låg i kojen resp. fylleslafen under 3 dygn. Den tiden tog det att passera Biscaya pga det dåliga vädret Vi turades om att spy och tömma papperskorgen när den var full. Tappert försökte vi äta men det åkte upp direkt. Lite vätska fick vi i oss trots allt. På annandagens kväll kom 1Ma och purrade ut oss. De behövde hjälp i maskin då en oljering till ett prop.axellager slutat att hänga med. Det var nog tur att vi fick lite att göra så tankarna på hur eländigt man mådde skingrades. Vädret hade förbättrats så det gick riktigt bra att sitta på en pyts och stöta till oljeringen med jämna mellanrum. Nästa dag var både vädret och oljeringen OK. Framåt kvällen var nästan sjösjukan glömd och livet lekte igen. Framme vid Kap Verde ankrade Rio och det kom ut en ordentligt nersölad pråm med bunker.Det var tjockolja överallt på däck och sidorna ,tydliga spår av överbunkring.I sällskap med pråmen kom ett otal kanoter med souvenirer. Tjingsarna försökte kränga sina alster under bunkringen. Pengar och souvenirer skiftade ägare med hjälp av kastlinor. Snart var bunkringen över och resan fortsatte till Montevideo som blev min allra första utländska hamn.

På väg dit fick vi elever skrubba durk i tunneln och kyrkan med hjälp av stållevanger,dieselolja och sågspån. Durkarna var otroligt rostiga med tanke på att Rio inte var mer än 3 år gammal. Vi tillbringade resten av tiden på väg till Monte skrubbande oss fram. En gång när jag skulle tömma en skitpyts från skrubbandet passerade jag mellan huvudmaskinerna på väg till sep.rummet som låg på SB-förkant. När jag steg in i sep.rummet hörde jag en ordentlig smäll och det började ryka. Brandlarmet tjöt och det var allmän villervalla. Jag försökte ta mig upp till hytten men mötte Chiefen och 1Ma i lejdaren åkandes på ledstängerna och fick hoppat undan i sista stund. Det visade sig att det var en vevhusexplosion pga varmgång i ett vevlager på aktra SBmaskin. Den ställdes av för reparation resten av resan.Någon dag senare såg jag Kapten för första och sista gången då han var ner i maskin för att se eländet. Snacka om att leva isolerat. Durkarna blev fina men vi var jäkligt trötta på stållevanger och diesellukt när vi ankom Monte.

På den tiden fanns det många barer i minfältet och tjejerna var fina. Det var nästan himmelriket för en nybörjare. Väl inne på Oslo bar tog det inte lång stund förrän en tjej lockat med mig tvärsöver gatan till ett rum. Jag var snart tillbaka då tjejen visste att behandla en nybörjare. Nästa dag visade det sig att vi var 4st som varit med samma tjej. De andra 3 började efter några dagar stöna då de pinkade. Jag klarade mig av någon underlig anledning. När vi kollade så hade tjejen inte varit med några andra än oss under kvällen så jag hade en otrolig tur som slapp dryparen. Nästa hamn var BA där det slutlossades och lastades frukt och kött bla. Vi elever var för unga att gå upp på 25 De Mayo vilket sparade en massa pengar. Var det något vi saknade så var det pengar. Hyran var bara 365 kronor i månaden . Fast när jag tänker efter hade jag kanske roligare för de pengarna än senare när hyran var mycket större.

Nästa hamn var Monte igen för lastning av bla saltade hudar och kött. Det blev naturligtvis besök igen på barerna och ett par roliga kvällar.

Donkeypanna hade börjat läcka i tuberna och jag fick hjälpa en 1Mman att pressa dem med en konisk dorn som svarvaren gjort.Jag höll i dornen och vred den medan Mman slog med slägga. Alla som sett donkeypannan på en Riobåt förstår att det var ett varmt och jäkligt trångt jobb. När vi båda stod inne i eldstaden hörde jag plötsligt samma musik som iland kvällen innan. Jag trodde att jag skulle bli tokig utav den upprepade musiken. Vid koll med Mman visade det sig att han oxå hörde samma som jag. Pannan stod i höjd med Belsengången och oljudet kom därifrån. En av flunkarna var den skyldige då han köpt en skiva iland med de vanligaste låtarna. Han fick stoppa grammofonen så vi fick lite ro i våra ansträngda huvuden. Det räckte att vara bakis. Jobbet avslutades men det höll inte länge utan det riggades en länspump som höll undan så det inte rann över. Vakterna hade ett helsike med att fylla vatten.

Nu när durkarna var blanka och rostfria var det skottens tur i kyrka och tunnel att snyggas upp. Det innebar vaskning och målning. Vi var 3 elever och en Mman som ingick i vask/måln.styrkan. När allt var nervaskat och godkänt av 1Ma var det dags för målning. Fram med 20 liters pytsar med vitfärg och penslar & rullar. Vi gjorde av med minst 5 olika pytsar. Varje pyts skulle brytas med lite blå brytfärg för att det inte skulle gulna med en gång. Jag tror att vi använde samma färg som till att kolla lager vid inskavning. Problemet var bara att både Mman och jag var lite färgblinda och inte såg skillnad på nyanser. De andra teg och sa inget om vad som hände. När vi hunnit med det mesta var det dags för inspektion. Det var lördag och Chiefen , en temperamentsfull ålänning, kom ut till oss i full uniform. Han fick ett duktigt utbrott då han såg att det fanns flera nyanser av blått , en för varje pyts vi brutit. Och vi som tyckte att det var så snyggt. Det blev 1Ma som fick ta på sig misstaget då vi gjort så gott vi kunnat.Sedan fick vi inte bryta blåfärg själva utan någon med färgseende gjorde alltid det. Den första resan bestod nästan bara av vaskning och rengöring för oss elever. Inte mycket till utbildning. Det blev bättre med det när varvs/verkstads och elpraktiken avverkades. När vi kom till Sverige blev det avmönstring och senare en test i Härnösand som jag tog mig igenom. Därefter blev det praktik och senare Paraguay. Kanske mer om detta senare ifall minnet inte sviker alltför mycket.

Mvh

Bengt Larsson

Bla fd 1 Ma California

  • Comments(3)//seamens.poetica.se/#post56